Arnae Magnaei Bibliothek i Köpenhamn. (O. O. Celsii & Er. Bröttlings Qvinqve Dec. Librorum Sec. XV. impressorum, qvos possidet Bib. Ups. Upsaliae 1743, 8:o, p. 35). År 1495 nämnes en Johan Fabri, som tryckt: Breviarium Strengnense, och sedan Breviarium Upsalense 1496. Han skall sistnämde år blifvit död, då hans enka, tryckeriet fortsatt. Ifrån den tiden hafva på tryckte böcker i Sverige, sällan någon Boktryckares namn blifvit utsatt, förr än 1549—1592, då en Amundus Laurentii, ibland flere böcker, äfven låtit utgå, nya Testamentet[1].
Heliga Lekama Gille hade på Själagårds-gatan i Stockholm, ett Hospital, som vid reformationen flyttades, till Gråbrödra-Klostret, då huset tillföll Konungen, som der inrättade ett Boktryckeri[2]. Konung Gustaf I:s original-bref af d. 10 Julii 1537, som i Stadens Politie-Collegio förvaras; innehåller att tryckeriet, som var upptaget i Riket, för det meniga bästa, skulle blifva ståndande i själagården.
På 16 årahundradet hafva följande Boktryckare, idkat sin konst i Stockholm: en Georg Richolf, som tryckt en Svensk Bibel 1541, in folio, den Laurent. Petri öfversatt[3]. En Tornbern Tideman, som upplagt Liturgien, in folio, 1576, och Laurent. Petri Cateches in 8:o; Anders Tor-
- ↑ Stiernmans tal om Vettensk. tillstånd i Sverige 1758. Lengrens berättelse om Boktryckerierne, St. 1740, 4:o. J. O. Alnander, Hist. Typogr. in Svecia, Ups. 1722, 8:o. Die heilsahmen Absichten der Buchdruckerkunst in Schweden, von Joh. Erichsson, Stockh. 1740, 4:o.
- ↑ Vitt. A. nya Handl. V. 2, p. 253.
- ↑ Dalin, S. R. H. III. Del. p. 355. Jubel-Rede, zum andencken der vor 200 jahre zu allererst gedruckter Schwedischen Bibel, 1741, von Christ. Hamel. Stockh. 4:o.
