å nyo Krigs-Hof-Rätten, d. 11 Aprill 1797, till besparing uti Statsverkets utgifter. Amiralitets-Öfverrätten i Carlscrona med flere nya inrättningar till Justitiens administrerande i Arméen, skulle då upphöra, med d. 1 Oct. 1797.
De Krigs-Articlar som under Konungens minderårighet, af en anbefald Committée utarbetades, och blefvo till efterlefnad, antagne och gillade; kommo ånyo under pröfning; och nya Krigs-Articlar utgifne och påbudne 1798.
Krigs-Håf-Rätten består nu af en Generals-person, som förer ordet, samt af tillförordnade Ledamöter af Arméen och Flottorne; jämte ständige Ledamöter: en Hofrätts-Råd och Justitiarius, med nödig betjening, af Secreterare, Krigs-Fiscal, Notarier och Cancellister.
III.
Kongl. Krigs-Collegium.
Sedan Svenska Arméen år 1630 vunnit den styrka, och Försvars-verket den tillväxt, att K. Gustaf Adolph kunde lägga grunden till inrättningen af Arméens sättande på en viss och ständig fot; hvaraf nu varande Indelnings-verk, blef en lyckelig fölgd; fann Han huru som styrelsen af de ärender, som Krigsväsendet tillhörde, och hvilken förut jämte högsta befälet öfver Krigsfolket, bestriddes af Riksmarsken, icke längre kunde af honom ensamt besörjas.
Han inrättade derföre ett Krigs-Collegium eller Krigs-Råd och försåg detsamma med Constitutorial och Instruction den 5 Junii 1630. Riks-Marsken förordnades då till President, en af R. Råd till vice President, och till Ledamöter 4 Öfverstar, samt en Commissarius och Munster-Herre;
