medel anslås; men denna reparation blef dock först besluten att företagas, i slutet af år 1797.
II.
Tyska Skolan.
År 1612 gaf K. Gustaf Adolph Tyska Församlingen tillstånd och Privilegier till en Skolas inrättande, med tilläggning att inga flere Tyska Skolar, skulle i Stockholm få inrättas. Ifrån 1574 hafver väl Församlingen hållit Läsemästare, och Praeceptorer för ungdomen; men sedan denna inrättning blifvit priviligerad, hafva 3:ne ordenteliga Lärare 1616 blifvit antagne. Detta Läro-hus räknar sin vidare tillväxt och utvidgande, ifrån framledne Pastoren och Skol-Inspect. M. Gerdes, som gaf det sin första Rector, Johan Herbinius 1667; i hans ställe kom en Joh. Colerus 1668, som efterträddes 1671 af en Uppendorff. År 1678 blef Mag. Joh. Jac. Jaches Rector, till 1683; varandes de senare åren tillika K. Bibliothekarius och blef sedermera Rector, vid det i Stockholm varande Gymnasium Illustre[1]. I hvad värde och anseende Skolan varit, vid början af 18 årahundradet, inhämtas af Tyska Församlingens Föreståndares hos K. Carl XII. gjorde anhållan 1717, om Privilegiernes stadfästelse, hvarest säges: att Tyska Skolan är den endaste i hela Staden; som med ett Gymnasio någorlunda kan förliknas, hvarifrån många Studerande, immediate, med nytta och heder kunnat sändas till Academierne.
Hvarest Skolan varit af ållder är icke bekant; troligt förekommer dock, att Arnold Grothusen till Långebro, K. Sigismunds Praeceptor, som mycket
- ↑ Stockh. Lärda Tidn. 1776, p. 271.
