och som detta Krigs-Råd, hvilket icke var hela året sittande, jämväl ägde doms-rätt öfver Militien; så ankom på Riks-Marsken, att tillkalla så många Öfverstar, Öfverste-Lieutenanter, Vagtmästare och Höfvitsmän, att antalet blef 12 personer.
I detta skick, endast med tillägg, uti Högbemälte Konungs, af R. Ständer d. 29 Julii 1634 bekräftade Regerings-form, att Fältmarskalken, när han inrikes var, Riks-Tygmästaren och General-Vagtmästaren, jämväl skulle höra till Collegium, förblef detsamma ända till 1680, då K. Carl XI. genom bref d. 30 Dec. gjorde deruti den märkeliga ändring, att i stället för Riks-Marsken, skulle R. R. och Fältmarskalken Gustaf Baner i Krigs-Collegio föra Presidium och när General-Krigs-Rätt skulle hållas, tillkalla så många Generals-personer som behöfdes; Riks-Tygmästaren skulle hafva Direction öfver allt hvad angick Artilleriet, Rustkamrar och Ammunitions-Staterne, med hvad dertill hörde och derföre ansvarig vara. Och blefvo Krigs-Råder på staten uppförde, jämte Krigs-Commissarien, hvilka immediate skulle af Konungen dependera.
Igenom 1719 års Regerings-form stadgades, att en af R. Råd skulle uti Krigs-Rådet presidera och hafva till Bisittare två andra af R. Råd, General Tygmästaren, General Qvartermästaren och 2:ne Krigs-Råder; men deri gjordes genom Regerings-formen 1720, den ändring, att Krigs-Collegium borde bestå, af en President, General Fälttygmästaren, Gen. Qvartermästaren, Krigs-Råd, fyra i Krigs- och två i fredstider, hvartill kom 1747, såsom Ledamot, jämväl Krigs-Commissarien.
Emedlertid hade för:de Domsrätt, genom K. förordningen af d. 2 Mars 1683 blifvit från Krigs-Collegium afskild, samt en tillförordnad Gen. Krigs-
