de vara belåten; så hade Magistraten att vara förtänkt, antingen huru Lieut. Hauswolff kunde villfaras i de af honom begärte förmåner, eller att se sig om någon annan dertill. K. br. till R. R. och Öfverst. Gr. Taube d. 24 Nov. 1726.
Denna inrättning, som i anseende, så till handelns och sjöfartens sedermera vundne tillvext; som bristande tillräckelig utkomst för Föreståndaren och felande instruction för honom, icke fanns svarande emot ändamålet; föranlät K. M:t att d. 1 Sept. 1773 förordna, att utvägar borde utses till förbättring, så väl af Skol-inrättningen, som Föreståndarens vilkor; samt att nödig Instr. för honom måtte utfärdas.
Då Stadens Cassa var oförmögen, att i detta ändamål något kunna bidraga; vände Öfverståthållaren Baron Sparre sig till Grosshandlande Borgerskapet, hvars förmån ej mindre än det allmännas, genom Navigations-Skolans utvidgande påsyftades; och denna Societet beviljade 1774, utan minsta svårighet, på egen bekostnad, till Skol Föreståndaren 1000 d:r; till skrifmaterialier, hushyra, ved och ljus 900, och till instrumenter och böcker 200 d:r allt S:mt; utgörande årlige kostnaden på denna inrättning 2100 d:r S:mt, hvaraf, då Stadens Cassa förut dertill endast bestod 500 d:r, det Grosshandlande Borgerskapet åtog sig tillskjuta 1600 d:r S:mt.
Öfverståthåll. sträckte ock sin omsorg derhän, huru de till åren komne barnhus-barnen, måtte vid sjöfarten kunna emplojeras, och blifva nyttiga medlemmar i Staten. Grosshandels-Societ. och Skeppsrederierne, åtogo sig då på föreställning derom, att antaga en gåsse på hvart fartyg af 100 lästers drägt och derutöfver; för hvilken, sedan han med nödige kläder blifvit utredd, Skepparen skulle draga försorg, under varande sjöresa; vid hvars slut,
