upplöstes; sedan Rikets Örlogs-Flotta, med hushållningen dervid, uti 174 år, varit under Dess inseende och styrelse.
Ett Sjö-Militie-Contoir inrättades då i stället, som tog sin början d. 1 Julii 1791, under inseende af en då tillförordnad Stats-Secreterare för Sjö-ärenderne, med biträde af 2:ne Amiralitets Öfver-Commissarier. Detta Contoir hade enligt utfärdad Instruction, att bestyra om följande värf och angelägenheter, nemligen: generelle inseendet öfver Rikets Sjö-troupper, hvilka lydde under både Flottorne; Lotsverket i Sverige och Finland; Fyr- och Känningsbåkarne; Dykeri och Bärgningsverket, samt Amiralitets- Krigsmans- och Inqvarterings-Cassorne.
De sedermera angående Styrelse-verket vid Flottorne, timade nya förändringar, såsom, att Grefve Augustin Ehrensvärd ånyo förordnades till Öfver-Amiral d. 26 Sept. 1792; att Stats-Secreterare-Ämbetet vid Sjö-ärenderne upphörde d. 30 Nov. s. å.; att Stor-Amirals-Ämbetet vid båda Flottorne inrättades 1794; att Hertig Carl, vid Konungens anträde till Regeringen, nedlade förvaltningen, såsom Högste Styresmannen dervid; och att år 1797 d. 16 Jan. Committéer förordnades till förvaltande af Örlogs- och Arméens Flottans ärender, den förre i Carlscrona och den sednare i Stockholm; höra icke egenteligen till denna beskrifning.
Följande Herrar Rikets Råd, Riks-Amiraler och Högste Styresmän, hafva i början haft inseendet öfver Rikets Flotta: Axel Ryning, som 1602 skall varit den förste med titel af Riks-Amiral; Baron Jöran Gyllenstierna, Baron Carl Carlsson Gyllenhjelm, Gr. Gabr. Oxenstierna, Gr. Carl Gustaf Wrangel, Gr. Gustaf Otto Stenbock, och Grefve Hans Wachtmeister, General-Amiral, som utsåg
