Trotzö i Bleking, till en beqvämligare hamn för Örlogs-Flottan.
Om Amiralitetet och Flottans tillstånd vid K. Carl XI:s frånfälle, kan närmare underrättelse inhämtas, af den Relation, som då till K. M:t blifvit aflämnad den 7 Oct. 1697 och finnes ibland Handlingarne till K. Carl XI:s Historia, II. Saml. p. 113.
V.
Kongl. Cantzli-Collegium.
Under Cantzlerernes tillsyn bestriddes i de älldste tider Cantzli-ärenderne, eller allt det som i Konungens namn utfärdades. Desse voro då tillika Erke-Biskopar, Biskopar eller andra betydande Praelater, som kunde skrifva och förstodo någorlunda Latinska språket, hvilket ofta brukades i allmenne ärenders expedierande, såsom i Freds-underhandlingar och i en trägnare skriftvexling med Påfveliga stolen; och hvarutinnan Clerkerne nästan voro de ende, som hade någon kundskap.
K. Gustaf I. som hade mindre förtroende till det Catholske Prästerskapet och nogsamt fannt, att Cantzli-sysslorne fordrade egne insigter; satte, fast med mycken svårighet, i brist af skickelige Ämbetsmän, detta angelägne verk, på en ordenteligare fot. För Språkens skull, nödgades Han i början betjena sig, dels af Präster, dels af Utlänningar. Magister Olof Petri Phase var dock den siste af Andelige Ståndet, ehuru icke Prästvigd förr än 1539, som innehade Cantzlers-ämbetet, till 1533, då han blef derifrån skild. Efter honom var Conrad von Pyhy den förste Lekman, som jämte Råds-Ämbetet var Cantzler tillika; hvilka Ämbeten sedan allt intill våra tider varit förenade.
