Räkninge-kammaren och Bokhålleriet, med alla Cameral-mål och anordningar i Staten, hörde tillika med Rättegångs[1] och Handels-ärenderne till K:s Cantzli, innan Styrelse-verket, på ett mera ordenteligt sätt inrättades; lämpadt efter tidernes skick, Rikets behof och efter hvad olika ärenders vård ock skötsel fordrade.
Uti K. Erich XIV:s tid finnes en Cantzli-ordning vara författad, som utstakade, så väl Öfverste Cantzlerens, som K. M:ts Procurators, Jöran Perssons göromål och åligganden. Han skall varit den förste som Contrasignerat under Konungen med sitt namn, Georgius Petri Salemontanus.
Riks-Rådet Erich Larsson Sparre var der förste som i K. Johan III:s tid förde titel af Riks-Cantzler, och Gr. Magnus Gab. De la Gardie den siste. K. Carl XI förordnade 1680, Gr. Bengt Gab. Oxenstierna till Cantzli-President, och i detta ämbete hafva 12 af Rikets Råd, honom efterträdt, hvaribland Gr. Creutz, som afled 1785, var den siste.
K. Carl IX hade redan som Hertig af Södermanland, under d. 17 Januar. 1592 utfärdat Sin egen Cantzli-ordning, till vederbörandes efterrättelse. Under Hans tid hafva de så kallade Riks-Ämbeten, jämte den ständiga Rådkammaren fått sin stadga, som af 1602 års Riksdagsbeslut intages.
K. Gustaf Adolph anförtrodde Cantzli-ärendernes vård, i Gr. Axel Oxenstiernas händer, som till Riks-Cantzler förordnades 1612. Han företrädde K:s person uti utöfningen af vissa Jura Majestatica; hvarå ett märkeligt exempel finnes, att han enligt Handlingarne, eftergaf skatt.
- ↑ Före K. Gustaf Adolphs tid, och innan Hof-Rätt. instiftades, inlämnades Underrätternes Domböcker i Cantzliet.
