Kongl. Collegium blef som ett Riks-Collegium inrättadt 1617, och påföljande året utfärdades en Cantzlie-ordning, hvarutinnan Sju Secreterare, som ock kallades Cantzli-Förvanter, fingo hvar sitt Departement att förestå. År 1620 d. 20 Febr. upsattes af Grefve Ax. Oxenstierna en ny Cantzli-ordning, innefattande de mindre Tjenstemäns åliggande sysslor. En Ordinarie Stat blef för Cantzli-verket upprättad 1623, och en mera utvidgad Cantz. Ordning 1626 af Konungen uppsatt och utgifven, hvarutinnan R:s Cantzlerens, Cantzlie Rådens, som tillika voro Rikets Råd, och hela Cantzli-betjeningens göromål och åliggande skyldigheter utstakades. Cantzliet skulle residera i Stockholm och hafva sina rum i Kgl. Slottet. Uti 1634 års Regerings-form, upptages i korthet Cantzlie-Ordningens innehåll med de förändringar att Cantzliet under Riks-Cantzlerens styrelse, sattes till det 4:de Collegium; samt lämnade R:s Cantz. till biträde 4 Assessorer af Rikets Råd, och 2:ne Secreterare, som upphöjdes till Ordinar. Secreterare af Staten, med förbättring i lön och anseende.
1641 års Cantzli-ordning, som blott Palmsköld omtalar, och en ytterligare af år 1652, som vidare fördelar göromålen, Secreterarne emellan, äro i det hufvudsakeligaste enahanda med den af 1626, med den ändring, att uti Drottning Christinas finnes 9 Secreter. i stället för 6 uti K. Gustaf Adolphs; hvaraf 2:ne hade sig med Revisions-saker att befatta, och en med protocollers förande vid Riksdagar och möten, samt andre Secrete-saker; som dock icke finnes hafva kommit till verkställighet.
K. Carl Gustaf hade på redigaste fot sitt Fält-Cantzli inrättadt. Efter Hans död, under K. Carl XI:s minderårighet, pröfvade Förmyndare-Regeringen 1661 en förbättrad Cantzli-ordning nödig; hvaruti
