R:s Cantzlerens betydeliga göromål, än mera utvidgades; såsom att vid Riksmöten föra ordet; att svara Ambassadeurer å K:s vägnar, och i allt vara Director Collegii; hafva Riks-klämman eller stora Sigillet i sin vård. Fyra R:s Råd förordnades i egenskap af Cantzli-Råd till Assessorer, m. m. Derutinnan omtalas äfven en Cantzli-Rätt, eller doms-rättighet öfver Cantzli-betjeningen, till förbrytelsers ransakande och afdömmande, hvilken detta verk tillkommit, ifrån Collegii första inrättning, likmätigt 1634 års Regerings-form, der nämde Jurisdiction stadfästades. En Instruction utfärdades då äfven, för visse tillförordnade, att öfverse Justitie-ärenderne, som borde för K. M. refereras. År 1668 fick General-Inspectorn öfver alla oordningar, ang:de Religion, Justitien, K. M:ts rättigheter, m. m. en särskildt Instruction. Detta ämbete var i öfrigt lika med nu varande Justitie-Cantzlerens, som fordom kallades Öfverste Fiscal, Riks-Prophoss och i K. Erich XIV:s tid Procurator och Secretarius Negotiorum. Ett ämbete uti Censura Librorum inrättades 1688, hvartil K. Carl XI utnämde Nicol. Rubens, för hvilken Instruction utfärdades af Cantzlie-Collegium d. 7 Jul. 1688[1].
Under K. Carl XI:s och en lång tid under K. Carl XII:s regering, följdes 1663 års Cantz. Ordning. Uti Carl XI:s testamente inskränktes Riks-Cantzli-Råden, till en enda.
Under K. Carl XII:s vistande i Demotica, utarbetades en förbättrad Cantzli-ordning 1713, hvilken med Regeringssättet, undergick en betydelig förändring, först d. 29 Maji 1719, då de 2:ne utrikes Expeditionerne sammansloges till en, och Handels-Exped. indrogs, och sedan året derpå uti Cantz. Ordn. af d. 14 Jun. 1720, som i det närmaste in-
- ↑ Finnes tryckt i Uplysn. till Sv. Historien, 3 Del. Stockh. 1774, p. 105.
