stämde med den af år 1713, hvarutinnan Collegii Ämbets-förvaltning och hvarje Tjenstemans skyldighet upptages, som här skulle blifva för vidlyftigt att upprepa; i synnerhet med de många förändringar och tilläggningar, som R:s Ständer derutinnan vid flere påföljande Riksdagar tillstyrkte.
År 1740 d. 15 Maji förordnades om Just. ärenderne och auctoriserades, den nu varande Nedre Revisionen, der Just. Cantzleren borde presidera och ifrån sakernes utarbetande vara befriad, samt Ledamöterne bestå af 4 Revisions-Secreterare. Betjeningen öktes, och om arbets-sättet och föredragningen i Råd-Kammaren, m. m. stadgades; någon förändring gjordes deruti d. 21 Dec. 1769 och d. 3 Junii 1771.
Vid Riksdagen 1747 försöktes att fördela Collegium uti tvänne divisioner och dermed rubba den förra arbets-methoden; hvilket dock i anseende till andragne betänkligheter, blott stannade uti ett förslag.
År 1756 d. 11 Oct. utfärdades K. M. Constitutorial för en Commission, som under Collegii inseende, skulle sköta Tabell-verket i Riket. Ledamöterne voro Stats-Secret. Edv. Carleson, Assess. H. Rudenschöld, Öfver-Directeuren Jac. Faggot, och Secreteraren i Vetenskaps-Academ. Per Wargentin.
Censors-Ämbetet som skall blifvit inrättadt 1686, blef i sammanhang med 1765 års Tryckfrihets-förordning, indragit.
Efter Regements-förändringen 1772, gaf K. Gustaf III, d. 1 Julii 1773 Dess Cantzli en förnyad ordning, och stadgade: att Collegium skulle bestå af en President, som vore K:s och R:s Råd, en eller flere af R:s Råd, såsom Cantzli-Råd, en Hof-Cantzler, fyra Stats-Secreterare och de vanli-
