skrift, på de bref och expeditioner som ifrån Cantzliet utfärdades.
Kongl. M:t förordnade d. 12 Apr. 1786, att Cantzli-Presidents-Ämbetet skulle förvaltas af Herrar R:s-Råd, Gr. Joh. Gab. Oxenstierna och Frih. Eman. DeGeer, hvilket de gemensamt bestridde, till medlet af Jun. månad 1787, då Frih. DeGeer, nedlade sine innehafvande ämbeten och Gr. Oxenstierna 1788 åtföljde Konungen till Finland. Jämte honom updrogs då, R:s-Råd. Gr. Düben att detta ämbete förvalta. Enär fälttoget öpnades 1789, tog K. ingen med sig, som förestälde Cantzli-Presidents-Ämbetet. Gref Oxenstierna tog afsked i slutet af år 1789, och Grefve Düben afled vid 1790 års slut. I Novemb. 1791 nyttjades uti Collegii titel icke Cantzli-President; utan blott Håf-Cantzler och öfrige Ledamöter. Cantzli-Presidents-förvaltningen jämte Minister-conferencerne uppdrogs Stats-Secret. Franc, och förde K. gemensamt med honom, utrikes brefvexlingen, till sin död.
Med år 1789 inföll en tidepunct, som med nya stadgar i Regeringssättet, gaf ärendernes föredragning ett annat skick, och förändrade flere af de författningar, hvilka till efterrättelse för K:s Cantzli, vore utgifne.
Rådkammaren uplöstes; en Högsta Domstol och allmänna ärendernes beredning tillförordnades, hvarvid nya ordningar stadgades. De Pomerske ärenderne lämnades till en särskidt Commitée; en Ecclesiastiqve Expedition tillöktes d. 15 Maji 1789, hvars Chef och föredragande borde vara en Prästman. Den indrogs d. 7 Jan. 1793. År 1792 d. 16 Julii upplifvades åter Riks-Cantzlers-Ämbetet, och Håf-Cantzlers-Ämbetet tillsattes. Justitie-Cantzlers-Ämbetet sattes på sin förra fot 1793, som förut varit lämnadt under R:s-Drotzens tillsyn. Trenne
