det som qvarlämnades uppbrann i Stockholm, vid den Slottet öfvergångne vådeld 1445.
Det nya Riks-Archivum, som sedermera i K. Gustaf I:s tid, inrättades, fick en hel annan författning. Någon af R. Råd skulle alltid vara Riks-Cantzler, och hafva uppsigt öfver dess Handlingar; hvilka derjämte förtroddes, under visse Secreterares närmare vård och ansvar. Den bekante Rasmus Ludvigsson hade väl i K. Johan III:s tid, visse Cantzlie-Handlingar i sitt förvar[1]; men Joh. Jöransson Rosenhane, var den förste Riks-Archivi Secret., dertill förordnad, i K. Carl IX:s tid, då en åtskillnad gjordes, emellan nya Cantzliet och det gamla, eller Riks-Archivum, som 1609 blef inrättadt. Förenämde Johan Jöranssons (Rosenhanes) fullmagt, att blifva Öfverste Riks-Secretarius, dat. Stockh. d. 17 Aug. 1599, innehåller: att Handlingarne i R:s Cantzlie, vore förryckte och vanvårdade, efter ingen viss deröfver hade inseende; hvarföre sådant ombetroddes Johan Jöransson, såsom Rikets Öfverste Secretarius; hvarjämte han med Ståthållarne, skulle upptaga och förhöra alla klagemåls-saker, som vid Slottet kunde förelöpa, och deruppå, så mycket möjeligt var, råda och skaffa böter, m. m. (Regist. i R. Archiv.) Han nyttjades utom dess i många Rikets angelägna ärender.
Om gamla Handlingars uppsökande, till Historiens upplysning, lät K. Gustaf Adolph utfärda, ett så kalladt, Memorial, d. 20 Maji 1629, hvarefter K. nådigst ville, att de som antagne voro, att vara Rikets Antiqvarier och Häfdasökare sig rätta skulle. Desse voro Joh. Buraeus, Joh. Messenius, Axehielm, Mart. Aschanaeus, Pastor i Gimmelby
- ↑ Erke-Biskop Menanders Äm. tal öfver C. Råd. von Stiernman 1766.
