och Fredstad, som 1630 hade särskilt Ö. Br. att resa i landet, till gamla Handlingars och Monumenters uppsökande. Erke-Bisk. Kenicius, lät till Prästerskapet i Upsala Stift, afgå dess bref 1631, att till K. M:ts och Rikets Häfdabur, insända sådane Handlingar, som icke borde gå förlorade[1].
Pärme-brefvens och Handlingarnes tillväxande myckenhet i Archivo, gaf anledning till den vidtagne anstalt, att de skrifter och documenter, som kunde tjena till något ljus i Fornålldrens häfder, blefvo afskillde ifrån dem, som rörde nyare tider och borde ofta vara till hands. Samlingen af de förre kallades: K. M:ts och Kronans Häfdebur; och de sednare: Hof- och dageliga Cantzliet. De älldre documenter, blefvo under det, först i Upsala inrättade, och sedan till Stockholm flyttade Antiqvets-Collegii vård, anförtrodde, samt förvarades sedan särskilt, i Antiqvitets-Archivo; äfven som Rikets öfrige Handlingar ifrån 1523 till närvarande tid, i K. M:ts och Kikets Archivo, på Kongeliga Slottet, i flere rum och stora hvalf, samlas, vårdas och i behörig ordning hållas. De bestå af så kallade Registraturer, eller afskrifter, af alla ifrån K. M:t utfärdade bref, bud och befallningar; af Råds- och Cabinetts-Protocoller; Riksdags-Handl. och Beslut; alla med utrikes Magter, slutne förbund, Freds-tractater och afhandlingar; Utrikes Sändebuds och Ministrars brefvexling; alla ifrån Rikets Collegier, Landshöfdingar, Consistorier, andre allmänne verk och Rikets Ämbetsmän, inkomne bref och Memorialer; utom alla enskilte ansökningar, besvär och Rättegångs-Handlingar, m. m.
Efter 1697 års olyckeliga Slottsbrand, upprättades det första i Riks-Archivo, nu befinteliga Inventarium, af Cantzlie-Rådet von Stiernman. Det
- ↑ Vitterh. Acad. Handl. IV. Del. p. 175.
