deraf kunna hämta all möjelig nytta, för Fäderneslandets Historia; uppdrogs Riks Cantzleren, Magnus Gabriel De la Gardie, som till denna inrättning gifvit första anledningen och planen, att i Upsala låta inrätta ett Collegium Antiqvitatum, af någre visse personer, hvilka med samnadt råd och tillhjelp, skulle alla de ting utarbeta och i ljuset komma låta, som till de gamla Svenske och Göthiske Antiqviteters upplysning och conservation lända kunde. Och på det samma Collegium måtte hafva något vist rättesnöre, att gå efter, utfärdades K. M:ts nådige Instruction för detta verk, d. 20 Nov. 1667[1].
Till Director deröfver förordnades Krigs-Råd. Georg Stiernhjelm, samt till Assessorer: Joh. Axehielm, Professorerne Doct. Loccenius, Joh. Schefferus, Ol. Verelius, Magnus Celsius, och Secretarius Academiae Hadorphius, hvilka så skulle skicka, att dermed en början kunde ske, d. 25 Jan. 1668, uti Upsala, der Assessorerne hade sine hemvist, och hade till sine sammankomster, att intaga de rum i Academien, som Riks-Cantzleren, för dem skulle anordna.
Collegii göromål skulle enligt Instructionen, hufvudsakeligen blifva: 1:o gamla Svenska och Göthiska språkets upplysande, och ett deröfver till författande Dictionarium; 2:o gamla Historiska monumenters uppletande, med Isländske och Norrske Manuscripters, Sagors och allmänna Handlingars utgifvande, som angå de Nordiske Riken; 3:o en Historia Juris, eller beskrifning om gamla lagar och stadgar; 4:o att författa en Historia Eccelesiastica Regni; 5:o att beskrifva Runstenarne i Riket; 6:o äfven de gamlas begrafningssätt; 7:o de gam-
- ↑ Redan i K. Gustaf Adolphs tid blefvo 1630, till Antiqvarier förordnade, 3:ne berömmelige män, Mart. Aschanæus, Joh. H. Axehielm och Joh. Buraeus.
