böckerne om händer, besörja inköpet af nya böcker och hålla föreläsningar öfver lärde Journaler; den andra hafva vård om handskrifterne, och deraf gjöra utdrag; den tredje, skulle öfversätta Sagor, rörande Nordiske Historien, beskrifva de derutinnan merkvärdiga ställen, m. m.; den fjerde vårda alla gamla pärme-bref, gjöra extract. at K. bref, bullor, m. m., och den femte vårda alla mynt och antiqviteter. Detta kom dock alldrig till någon alfvarsam verkställighet, ehuru inrättningen stadgades; till Riksens Ständers vidare godtfinnande, som vid påfölljande Riksdag, funno Staten derigenom graveras.
På gifven anledning af Riksens Ständer d. 21 Octob. 1756, kallade K. M. d. 19 Jan. 1757, R. Rådet, Gr. Gust. Bonde, att hafva öfverinseendet, öfver Antiqv. Archivum, till den litteraturens vidare upphjelpande i Riket. Han åtog sig detta inseende, och besökte d. 19 Feb. s. å. för första gången, Antiqv. Archivum.
Ifrån Antiqv. Archivum blef på K. M:ts befallning 1780 till K. Bibliotheket aflämnade, alla de Isländske skrifterne, alla Medeltidens handlingar och den samling af tryckte böcker, som till deras kännedom och förklaring, der äfven tillförene förvarades; samt till Riks-Archivum de handlingar, som rörde Riket i allmänhet, Genealogica och Heraldica; så att Antiqv. Archivum blott hade öfrigt, de egenteliga Antiqviteterne, mynten och estamperne.
Vid Kongl. Vitterhets-Academiens å nyo upplifvande d. 20 Martii 1786, blef Antiqv. Archivi Secreterare beställningen, förenad med Secret. sysslan vid Academien, och under hans vård, som Riks-Antiqvarius, tillika öfverlämnadt, handlingar, mynt och antiqviteter, som förut tillhördt ofta näm-
