zelstierna, Ol. Dalin och Celsius, hvar efter annan Bibliothekarier.
Efter 1695 års inventarium ägde Bibliotheket, 23,672 Volumer, utom Sparrmanske donationen, af Svenska böcker 1000 Volumer, och 1386 handskrefne böcker, äfven en stor samling af målningar, ur Gyllenclous Sterbhus, åtskillige större och mindre glober, samt mångfalldige statuër och buster af marmor och bronze, till ett antal af 86, hvaraf efter branden öfrige voro, 19 marmor-hufvuden och 9 bildstoder af bronze.
Sedan Kongl. Slottet efter nämde eldsvåda, blifvit så färdigt, att K. Famillen derstädes, 1754, åter kunde inflytta; blef ock K. Bibliotheket väl omsider inrymt, uti Norra flygeln vid Logården, som efter Slotts-Desseinen, var dertill ämnad; men först hundrade år efter Slottets förstörelse, eller vid tillträdet af K. Gustaf IV Adolphs Regering, fick denna till allmän nytta syftande inrättning, räkna ett nytt och gynnande tidehvarf, då den snart sagdt erhöll ett alldeles förändradt och förbättradt skick, och det förnämligast i tvänne afseenden; dels i anseende till rummens inredande och Bibliothekets upphållande i behörig ordning; dels i anseende till sjelfva Bokförrådet.
Hvad det förstnämde beträffar; så blef under Förmyndare-Regeringen 1795, Riks-Cantzleren i nåder uppdragit, att derom så skyndesamt besörja, att denna länge saknade åtgärd, kunde vid Konungens tillträde till Regeringen, vara till alla delar verkstäld. Professoren vid Kgl. Academien i Åbo, Pehr Malmström, som då nyligen efterträdt, Cantzlie-Rådet och Bibliothecarien Wilde, åtog sig då, icke allenast, detta mödosamma arbete; utan befrämjade ock det samma, genom oförtruten flit, och en oafbruten dagelig tillsyn, på ett så nitiskt
