Första Afdelningen.
Om de i Stockholm varande K. M. och Rikets Collegier, med derunder lydande Verk.
Inledning.
Här bör förut nämnas om Instiftelsen af Högsta Domstolen och Allmänna Ärendernes Beredning.
Om fordna Rådkammaren, skulle här en beskrifning icke allenast fordra en större vidlöftighet; utan ock kunna anses för öfverflödig, då man derom redan äger, en icke längesedan utkommen Historia, både om Riks-Råds-Ämbetet i Sverige, dess af ållder ägande anseende, magt och rättigheter, samt om de värdige Herrar och Män, som detsamma beklädt och förvaltadt.
Om detta första Ämbete i Riket, finnes i de sisthållne Riksdagars handlingar: att K. Gustaf III, sedan den proponerade Förenings- och Säkerhets-acten af d. 21 Febr. och 3 Apr. 1789, blifvit bifallen och beseglad; till föllje deraf, strax efter Riksdagens slut, alldeles afskaffade detta Ämbete; att Högste Domstolen var i Förenings- och Säkerhets-Acten i så måtto nämd, att K. M. uti alla Justitie-mål, skulle äga tvänne röster, och att Högste Domstolen äfven skulle bestå af ofrälse Ledamöter; att vid Riksdagen i Gefle 1792, de trenne Ofrälse Stånden, uti underdånig tacksägelse-addresse till K. Maj:t, för verkställigheten af Säker-
