årsgrödan af några Strögods i Riket, som kommo under namn, af Upsala öde; och Karfstocken måtte en lång tid utgjordt Uppbördsmannens redovisning och controll.
Under Folkungarnes Regering i 13:de Seculo, nämnes efter Utländskt bruk, en Konungens Cammererare, hvilken, lika som sedermera Riks-Skattmästaren, varit ibland Rikets Råds-Herrar, och hade öfverinseendet, å de tid efter annan, merendels tillfälligtvis; men i synnerhet, genom det rycktbare Helgeands beslut af år 1282, tillökte Krono-egendomar och inkomster.
Men Kammarverket var icke dess mindre på svaga fötter och förföll helt och hållit, under Calmar Unions-tiden; då man såg mera utpressningar, än någon ordentelig beskattning; ingen ordning i uppbörderne, intet stadgat redogörelsesätt; söndringar från det allmänna af dess tillständiga rättigheter; tillgrep af det, som det allmänna icke tillhörde: den arbetandes nödtorft.
Uti intetdera tidehvarfvet, var Rikshushållningen rättel. känd. Uti det ena var en för fattig Skattkammare, och uti det andra utblottade undersåter; bägge med en Rikshushållning lika oförenlige, och efter häfdernes anvisning, följderne af det senare, vådeligare för Rikets lugn, än af det förra.
K. Gustaf I. som med Sitt stora snille omfattade Riksstyrelsen i hela dess sammanhang, lät såsom K. sin första omsorg vara, att sätta Rikets hushållning och Drätselverk i möjeligaste skick.
Han återkallade under Kronan de andelige godsen, och bestämde både Kyrkornes och deras tjenares inkomster; han indelte Rikets Jord i vissa Hemman, med en stadgad Jordeboks-ränta, och lät efter hand, sammanfatta allt, uti ordenteliga Landskaps Jordeböcker, hvaraf de älldste som fin-
