nes, äro från år 1533, till 1540[1]. Man finner ock bland Handlingarne åberopad, en K. Gustafs Kammar-ordning, dat. Gripsholm d. 24, Jan. 1547, likasom en K. Sigismundi Instruction i samma ämne, dat. Elfsnabben d. 20 Jul. 1594.
Archiverne vittna i öfverflöd om de mångfaldige anstalter, som af K. Gustaf I. och Hans höga Ättlingar blifvit vidtagne, till hushållningens och det dermed förknippade Kammarverkets upphjelpande, uti alla dess grenar; och om Gustaf I. lärde de inhemske att blifva egne Jordbrukare, egne Tillverkare och egne Handlande; så var ock Carl IX en grundläggare till Bergsbrukens uppkomst och förkofran. Han uppehölt sig tidetals i Bergslagen, och skall äfven Sjelf lagdt handen vid Grufarbetet. Han var uti allt en sträng Ordningsman och en alfvarsam Redofordrare för Statens Ingälder.
Redan i Dess Sons och Efterträdares, K. Gustaf Adolphs tid, var Rikets Cammeral och Drätselverk, med de deraf beroende ärender, blefne af den vigt och grannlagenhet, att den fordne så kallade Räkninge-Cammaren, som dermed haft befattning, blef som ofvannämdt är, förvandlad, till ett Riks-Collegium, hvilket under namn af K. M:ts och Rikets Cammar-Råd, fick sin Instr. d. 12 Apr. 1613[2]. Deruti det äfven nämnes med sitt för-
- ↑ K. Gustaf I. förordnade ett Cammar-Råd af 4 Ledamöter, till hvilka alla Fögderiers räntor och upbörder, i klara räkenskaper skulle inkomma. Dalin S. R. H. 3 Del. p. 337. — I K. Johan III:s tid och till Seculi slut, stego Kronans årliga inkomster, under 9 titlar ej högre än till 587,874 d:r S:mt. Ibid p. 96. Att både Summan och titlarne äro felagtiga, visar Anm. öfver denna Hist. St. 1771, 8:o, p. 18.
- ↑ Huru Kammarverket i K. Gustaf Adolphs tid 1612, under R:s Skattmästarens, eller Öfverste
