högre i afgiften, än hvad vid slutet af K. Johan III:s regering 1591 varit pålagdt.
Utgående tullen blef under K. Gustaf Adolph ansenligen lindrad åren 1612, 1613, 1614 och 1615, under hvilken tid, ny Taxa deröfver utkom hvart år. Af Koppar, Järn och andra Bergsproducter, skulle Tull betalas först i Uppstäderne med Svenske penningar och andra gången i Sjöstäderne, med Tyska daler, innan utskeppning fick tillåtas. Allt annat gods förtullades endast en gång och det vid utförslen i Sjöstäderne. För utgående Tullen skulle Sjöstädernes Borgare svara, som hade utskeppnings-rättighet, dock så att de betalte ⅕ mindre, då de sjelfve utförde sitt gods, än då de sålde det åt främmande. Jämte förtullningen skulle äfven gifvas af 100 Dal. värde för allt gods som utfördes, i Växel 10 R:dr, som efter 4 ½ mark för R:dr skulle i p:gr återbetalas, af Myntet.
Intullen skulle 1612 utgöra 2 Ungerska gyllen af hvart 100 d:rs värde, som vid varans försäljning ej fick öfverskridas. År 1613 förhöjdes den till 3 gyllen, men hälften af inländsk Borgare, hvilket stadfästades i 1615 års Tullordning.
Genom det Privilegium som 1617 utfärdades för Sjö-Städerne, beviljades samma Städers Borgare, som ägde seglations-frihet och betjente sig af inrikes boende Sjöfolk, särdeles Skeppare och Styresmän, på 4 år, emot andre inhemske, ⅓ lindring i ut-tullen och ½ i in-tullen, när de nyttjade egne med styckeportar försedde skepp, att de åtminstone kunde föra 3 par Göttingar.
I Drottn. Christinas tid undergick Sjötullen, många och täta förändringar. Genom 1636 års Seglations-ordn. upphörde all Sjö-tull för sådant gods som fördes emellan Sverige och Finland. Utgående Sjötulls-Taxan blef icke mindre än 7 gån-
