skepps-lästen försvann, utstakades nu en procent öfver hufvud, för inkommande och en half procent för utgående varor, i samma mynt-sort, som den utgående Sjö-Tullen. De inflytande medel skulle lämnas, under K. Stats-Contoirets disposition och icke användas till andra Usus, än Convoyens utrustning och Örlogs-fartygs byggande. Men 1723 förvandlades denna pålaga således, att för alla inkommande varor, som hämtades utom Sundet, borde ärläggas 1 procent; men innom Sundet och i Östersjön ½ procent, och för utgående varor, till orter utom Sundet ½ procent, men innom Sundet ¼. Uppbörden skulle nu öfverstyras, till Amiralitetet i Götheborg.
Ändteligen blef Extra Licenten genom K. förordningen d. 3 Junii 1747, på det sättet förhöjd, att för alla med Svenska skepp, från Öster- och Väster-sjön, till Sverige, Finland, Pomern och Wismar, ankommande tullbara varor, skulle betalas 2 procent och för utgående en; men för de med främmande skepp inkommande tullbare varor 3 procent och för utgående 1 ½, och blef tillika sistberörde år förordnat, att redo och räkning för Extra licenten, skulle till K. Convoij-Commissariatet aflämnas. År 1761 triplerades Extra Licenten, så att för inkommande varor med Svenska skepp betaltes 6 procent, och för utgående 3, samt för inkommande varor med främmande skepp 9 procent, och för utgående 4 ½. I sådant förhållande blef Extra licenten bibehållen, och med den Ordinarie licenten sammanslagen i 1770 och 1771 års Taxor.
År 1757 förordnades under namn af förhöjnings-licent, en särskild afgift, som främmande skulle ärlägga, vid utskeppningen af efterföljande varor, nemligen: för hvart skeppund järn 10 ⅔ öre, för beck och tjära 2 daler S:mt på lästen, och för
