man ej äger rättighet at sitta där, utan at betala för sig, så måste man njuta hwad där wankas. - - Man får då Caffe, som det heter; men som är något helt annat, än hwad det skal wara, åtminstone at döma af syn, lukt och smak. Man får uthärda buller af Bräd-Spel; man sitter wid et merendels altid smutsigt Bord. Skulle man icke kunna få ordenteligare inrättade ställen? Skulle man ej få snygga Rum, hwarest man, emot några öres afgift, finge sitta en stund, utan at behöfwa förtära något, om man så behagade, hwarest det ej finge rökas; hwarest tilgång wore på alla slags Awisor och jämwäl Journaler; jag är säker, at Förlaget skulle betala sig, allenast någon ägde nog Courage, at skilja sig ifrån Wanan. I Neapel äro Caffe-Salarne uplyste af en enda Lampa, som hänger i taket och så år inrättad, at hon åt alla sidor ger et starkt och tilräckeligt sken. Hos oss brinner en Dank här och där, som lyser uselt, och hwars sken nästan aldeles förswinner ibland den tjocka Tobaks-Röken. I Paris äro åtskillige Caffe-Hus så inrättade som jag önskat at de för hederligt Folk måtte blifwa i Stockholm. I London sammaledes. Man kan där med nöje tilbringa en ledig stund, eller utan wämjelse afbida den, med hwilken man stämt möte.
Det wore önskeligit, at den Mahometanska Läran wore antagen af en del Luthera-
