Sida:Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf/31

29

kan ske med slängar, om jag wil förswara dem. Alltid är jag, oaktat den strängaste tilsyn, wiss om, at något blir bortstulit, och det är gemenligen af sådane personer, hwilka komma dit blott i detta afseende, och som altid äro owettigast. Igenom det owäsende och de slagsmål som på detta sätt måste upkomma, skrämas ofta köparne bort; och jag har ej sällan fådt blånader och blodwiten i stället för pengar. Wederbörande Upsyningsmän lära för andra Ämbetsgöromål hindras at göra sin Ämbetes handräckning på dessa ställen: ty jag har icke sedt dem ofta stilla sådant buller; en gång minnes jag dock at de gjort sin sysla, det war at borttaga et lass for min granne och föra honom i arrest, för det han sålde något smått af sin wara innan han kom til Torget. Af den wed jag för til Staden, gör jag mig altid wiss räkning at en god del skal bli stulen; man ser dageligen stora tjufbördor uppenbarligen bäras ifrån stranden; dessa tjufwar äro både dristige och månge; man gör nästan bäst at icke en gång förswara sig: jag mins at jag för par år sedan wille föra bort dem, som under namn af at lägga, famna och lassa på weden, skockade sig wid stranden och oblygt togo det ena trädet efter det andra: jag slog til den mäst oförskämda ibland dem, efter jag intet annat medel ägde at förswara min egendom; men jag blef stämd - - - och fick plikta på, köpet. Herrskaper, som skicka wårdslösa betjenter ned at upköpa och hemföra wed,

mi-