Sida:Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf/74

Den här sidan har korrekturlästs

72

Hårdt ridande och förande på Gatorne är wäl förbudit; men detta Förbudet åtlydes icke altid, ehuru nodwändigt det är, ehuru farliga fölgder dess öfwerträdande för med sig. Wåra Kuskar göra sig et nöje af at köra friskt, midt i tjockaste folk-hopeu; Åkarne köra med sina bullrande Kärror, så elden lyser mellan hjulen. Jag finner wäl, at wederbörande Upsynigs-Män knapt kunna göra mera, än som sker: man kan sällan på färska gärningen gripa den brotslige; men om hwar och en gjorde sig en heder utaf, at mota sådane öfwerdådige Körare: om man mera wande sig at anse dem, som den allmänna rons Förstörare, och deras straff blefwe något strängare, så torde så många icke sätta sina Medborgare i stundelig osäkerhet om lif och lemmar. Jag bör härwid icke heller förbigå det ständiga åkandet och ridandet öfwer Riddarhus-Torget de timmar på dagen, då Folket där är församladt. Hyr-Kuskarne och Åkarne tyckas just med flit wälja trängslen; men det är både farligt och oanständigt.



Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.