88
af Egennytta, öfwerse med fångarne och minska deras dagsarbete under det de böra prestera. Straffet förlorade då hela sit ändamål, och det upmuntrade twärtom wanartiga menniskor at öfwa allehanda brott, då näpsten aflupe med så ringa, at den ock ofta blefwe deras förmon och winst. I min ungdom wet jag at en Stads-Casseur som rymt för en ganska ansenlig balance, men sedermera igenkommit och underkastat sig lagen, blef dömd til Fästnings-arbete. Sammma man for ej wärre, än at han tilbragte tiden i en warm och god kammare, samt förfärdigade emot en liten wedergällning sina Herrar Förmäns räkenskaper. En annan hörde jag omtalas som informerade barn och njöt all anständig frihet; åtskilliga hafwa fordom fått mer eller mindre sjelfswåld, alt som de kunnat ställa sig in, eller betala wederbörande. Det är lycka, at i wåra dagar upsikten wid fästningarne närmare öfwerensstämmer med Lagstiftarens ändamål och sjelfwa straffets natur.
Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.
