Sida:Stockholmstyper förr och nu.djvu/178

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
174

slafvar med sig samt allra mest, i fall hans harem också skulle logeras in här. Det blir alt något svårt.”

Doktorn ville bestämdt icke knyta någon bekantskap med hans höghet förr än dennes harem anländt. Därmed måste värdinnan låta sig nöja.

”I morgon bittida skall Sofi bära in riktigt starkt kaffe till vår pascha”, sade fru Holm till pigan, ”och så skall han väl ha en pipa, kan jag tro. Turkarna röka ju alltid pipa till kaffet. Vi kan gärna låna en af doktorns. Tag den där med långa skaftet, så blir paschan nog glad.”

Det var sent. Och paschan hade redan gått till sängs. Hvad skulle han också göra uppe, tänkte värdinnan och kikade genom nyckelhålet för att öfvertyga sig om, att den orientaliske främlingen icke somnat från ljuset. Men de två stearinljusen brunno ännu och paschan låg i sängen och läste.

”Alldeles som doktorn”, sade frun till pigan.

”Låt mig se”, sade pigan.

”Åh, inte passar det sig”, förklarade frun och stod kvar vid nyckelhålet.

”Jag tror, gud hjälpe mig”, fortfor hon ständigt kikande, ”att hans höghet läser Aftonbladet. Han måste vara en riktigt bildad turk.”

Men så släckte han ljusen.

Då Sofi, morgonen därpå, bar in kaffe, fann hon rummet tomt. Paschan hade redan gått ut, hvilket vore besynnerligt, tyckte uppasserskan,