I hemmet.
”Mamma, hvar är pappa?”
”I banken eller i civiln eller på någon sammankomst. Det vet du väl, Karl lilla!”
”Jag har inte sett honom på grufligt länge. Jag mins inte hur han ser ut.”
”Så du pratar. Pappa är sig alldeles lik och har ofantligt mycket att göra. I dag kommer han inte hem till middag.”
”Och inte var han hemma i går och inte i förrgår. Åh, det kommer jag nog i håg. Vet du, mamma lilla, syster har visst aldrig sett pappa.”
”Jo då, många, många gånger, kära du.”
”Det kan jag aldrig tro, för pappa har visst aldrig varit hemma se’n vi fick lillan.”
”Se så, gå nu och lek, gossen min, så kan det hända, att du får träffa pappa i afton.”
Men det hände naturligtvis icke. Lille Karl hade sofvit i många timmar, då frun hörde att hennes man kom hem.
”Lille Karl har nog rätt”, suckade hon för sig själf.
Morgonen därpå var kunglig sektern uppe i
