Kvinnorna ha själfva öfvergifvit den. Där ser du ett nytt bevis på all tings fåfänglighet.”
”Hvad är det då som inte är fåfänglighet?”
”Intet, rakt intet! Alt är lika ovaraktigt, lika skenbart, lika tomt och dumt. Vänskap fins inte, har aldrig funnits och skall aldrig finnas. Kärlek är rakt ingenting, åtminstone ingenting annat än stundensnöje. Hvad är familjekänsla, fosterlandskärlek och alt det där? Läs mina dikter, och du finner frågan besvarad. Samvete, rättvisa, heder ... tomma luftblåsor som glänsa för en liten stund och så springa sönder ... Måtte blott hela tillvaron snart brista, hela världen förgås! Tänk ut en maskin som krossar världsaltet.”
”Du är galen!”
”Nej, det är jag som är klok. Kom nu och låt oss äta en skaplig middag på Grand. Vi ska’ göra upp en fin matsedel och ha oss en riktigt god bordeaux. Se’n röka vi en havana, så dräglig man kan få här i sta’n, och dricka en kopp kaffe af äkta slag. Därpå gå vi och se på Sköna Helena på Vasateatern. Märk, att jag sade se. Och så kunna vi, i fall det lyster oss, supera på något godt ställe, i fall det verkligen skulle finnas något sådant, hvilket det dock inte gör. I morgon skall jag på middag till direktör Flachs och det kan hända, att han och jag snart grunda ett nytt bolag som vi förtjäna mycket pengar på.”
”Men hvartill tjäna alla dina affärer och alla dina nöjen, då du blott önskar hela tillvarons upphörande?”
