omkring tio eller tolv år sedan, före hennes giftermål, hade hon tillbragt en ganska lång tid just i den del av Derbyshire, varifrån hon härstammade. De hade därför många gemensamma bekanta, och ehuru Wickham icke hade varit mycket där, sedan Darcys far avlidit, var han dock i stånd att giva henne färskare underrättelser om hennes forna vänner, än hon själv kunnat skaffa sig.
Mrs Gardiner hade varit på Pemberly och kände mycket väl till den avlidne mr Darcys karaktär. Här erbjöd sig följaktligen ett outtömligt samtalsämne. Då hon jämförde sina minnen från Pemberly med den noggranna beskrivning därav, som Wickham kunde giva, och då hon gav sin tribut av lovord åt dess avlidne ägares egenskaper, gladde hon både honom och sig själv. Då han anförtrodde henne, huru den nuvarande mr Darcy behandlat honom, försökte hon med avseende på dennes lynne i barnaåren erinra sig något, som kunde överensstämma med dessa meddelanden, och slutligen trodde hon sig med säkerhet kunna påminna sig, att hon hört, att man förr talade om mr Fitzwilliam Darcy som en mycket stursk, svårhanterlig pojke.
TJUGUSJÄTTE KAPITLET.
Mrs Gardiner framförde sin varning till Elisabet punktligt och med stor vänlighet vid första lägliga tillfälle, då hon kunde tala med henne i enrum;
