Sida:Stolthet och fördom.djvu/267

13

Men det var först på balen på Netherfield som jag började frukta, att hans känsla för henne var en allvarlig böjelse. Jag hade ofta sett honom förälskad förut. På denna bal, då jag hade den äran att dansa med er, fick jag först genom en tillfällig vink av sir William Lucas veta, att Bingleys uppmärksamhet mot er syster hade givit anledning till att man allmänt väntade en förbindelse dem emellan. Han talade därom som någonting säkert endast med det förbehåll, att tiden därför ännu icke var bestämd. Från detta ögonblick gav jag uppmärksamt akt på min väns uppförande, och jag märkte då, att hans svaghet för miss Bennet var större än något i den vägen, jag någonsin sett hos honom. Jag iakttog också er syster. Hennes sätt var öppet, glättigt och tilldragande som vanligt, men utan tecken till något särskilt tycke för honom, och jag fick efter min prövning denna afton den övertygelsen, att, ehuru hon med nöje mottog hans hyllning, hon icke drog honom till sig därigenom att hon besvarade hans känslor. Om ni icke har misstagit er härutinnan, så måste jag ha svävat i villfarelse. Den grundligare kännedom, ni har om er syster, måste göra det senare antagligt. Om så är, om jag av ett sådant misstag låtit förleda mig till att vålla henne lidande, så har er harm icke varit grundlös. Men jag tvekar icke att påstå, att lugnet i er systers ansiktsuttryck var sådant, att det kunde ha övertygat den mest skarpsynte iakttagare om att, hur vänligt hennes sätt än var, det icke var troligt, att hon lätt kunde bli verkligt förälskad. Visserligen ville jag gärna tro,