har tillbragt er tid här på ett oangenämt sätt. Vi ha verkligen gjort vårt bästa, och då vi till all lycka haft tillfälle att införa er i en mycket förnäm familjekrets och till följd av vår förbindelse med Rosings ofta kunnat åstadkomma omväxling i vårt enkla hemliv, tror jag att vi kunna smickra oss med att er vistelse i Hunsford inte varit allt igenom ledsam. Vårt förhållande till lady Catherine och hennes familj är verkligen en så utomordentlig förmån och en sådan välsignelse, att få kunna skryta över något dylikt. Ni ser, på vilken fot vi stå till dem. Ni ser, hur vi ständigt och jämt äro bjudna dit. Jag måste i sanning erkänna, att så stora olägenheterna än äro med den här anspråkslösa prästgården, skulle jag inte finna någon av dess gäster värd medlidande, så länge de liksom vi få njuta av det förtroliga umgänget på Rosings.
Han kunde inte finna ord nog högtravande för att uttrycka den stämning, vari han befann sig, han måste gå fram och tillbaka i rummet, under det att Elisabet försökte att förena artighet och sanning i några korta satser.
— Ni kan verkligen, min kära fränka, fortsatte mr Collins, ta med er ett mycket gynnsamt vitsord om oss till Hertfordshire. Jag smickrar mig åtminstone med att ni skall bli stånd härtill. Ni har dagligen varit vittne till lady Catherines stora uppmärksamhet mot min hustru, och på det hela taget tror jag, att det inte ser ut, som om er vän känner sig besviken. Men om den saken är det så gott att inte yttra sig. Låt mig endast försäkra er, kära miss Elisabet, att
