tid kommer det alltid att bli bekant, och då kunna vi skratta åt deras dumhet, då de inte förstått det förut. För närvarande ämnar jag inte säga något därom.
— Du har alldeles rätt. Om dessa felsteg bleve allmänt bekanta, så kunde det bringa honom i olycka för all framtid. Han är nu ledsen över vad han gjort och angelägen att återfå sitt goda namn och rykte. Vi få inte göra honom förtvivlad.
Oron i Elisabets sinne lättades genom detta samtal. Hon hade avbördat sig två hemligheter, som hon gått och burit på under fjorton dagar, och hon var säker på att finna en villig lyssnarinna i Jane, när helst hon kunde önska att tala med henne igen om båda. Men det fanns ännu något outtalat, som klokheten förbjöd henne att yppa. Hon vågade icke för sin syster omtala innehållet i den andra hälften av mr Darcys brev eller låta henne veta, hur uppriktigt hon varit avhållen av hans vän. Detta var en sak, som icke kunde anförtros åt någon, och hon var medveten om att ingenting mindre än en fullständig förståelse mellan de ifrågavarande personerna kunde giva henne rättighet att lyfta på slöjan av denna sista hemlighet. — Och sedan, sade hon, om denna mycket osannolika tilldragelse någonsin skulle inträffa, skall jag endast bli i stånd att omtala vad som Bingley själv kan omtala på ett mycket behagligare sätt. Jag kan inte få frihet att uttala mig, förrän den förlorat allt värde.
Nu, då Elisabet kommit till ro i hemmet, hade hon gott tillfälle att iakttaga sin systers verkliga
