Sida:Stolthet och fördom.djvu/373

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
119

få höra, få se, få vara på platsen för att dela med Jane de omsorger, som nu helt och hållet måste falla på hennes lott i en familj, som var i ett sådant upplösningstillstånd, då fadern var borta och modern ur stånd att företaga sig något, i behov av ständig omvårdnad; och ehuru hon var nästan övertygad om att ingenting kunde göras för Lydia, fann hon sin morbrors ingripande vara av den yttersta vikt, och tills han inträdde i rummet, befann hon sig i ett tillstånd av största ängslan. Mr och mrs Gardiner hade skyndat tillbaka i stor oro, då de på grund av betjäntens redogörelse antogo, att deras systerdotter plötsligen insjuknat; hon lugnade dem emellertid genast i detta avseende och meddelade dem ivrigt anledningen till att hon bett dem komma tillbaka, läste högt upp de två breven och dröjde med darrande stämma vid postskriptum i det senare, fastän Lydia aldrig varit mr och mrs Gardiners favorit. De blevo naturligtvis djupt bedrövade. Icke endast Lydia, utan hela familjen berördes av saken, och efter de första utropen av häpenhet och förskräckelse lovade mr Gardiner villigt att lämna all den hjälp, som stod i hans makt. Ehuru Elisabet var fullt beredd härpå, tackade hon honom med tårar av erkänsla, och som alla hade samma mål i sikte, ordnades snart allt med avsende på deras resa. De skulle begiva sig av så fort som möjligt. — Men hur ska vi göra med besöket på Pemberley? utropade mrs Gardiner. John talade om för oss, att mr Darcy var här, då du skickade efter oss; var det så?