— Således är det så, som jag alltid hoppats, utropade Jane, de äro gifta!
Elisabet läste vidare:
»Jag har träffat dem båda. De äro icke gifta, och jag kan icke finna, att de ha för avsikt att bli det, men om du är villig att fullgöra de förbindelser, som jag vågat utlova å dina vägnar, hoppas jag, att det icke dröjer länge, tills de bli gifta. Allt som begäres av dig, är att i laga ordning tillförsäkra din dotter hennes andel av de fem tusen pund, som äro avsedda att tillfalla dina barn efter din egen och min systers död, och dessutom att förbinda dig att under din livstid åt henne anslå ett hundra pund om året. Då jag tog saken i betraktande, tvekade jag icke att, så långt jag trodde mig äga rätt därtill, å dina vägnar gå in på dessa villkor. Jag skall skicka dig detta brev med expressbud, så att jag ofördröjligen kan få ditt svar. Du kan av dessa detaljer lätt förstå, att mr Wickhams ekonomiska ställning icke är så förtvivlad, som man allmänt antagit den vara. Man har fått oriktiga uppgifter med avseende härpå och till min glädje kan jag meddela, att, till och med sedan alla hans skulder blivit betalda, kommer det att bli litet pengar över att anslå åt Lydia som tillägg till hennes egen förmögenhet. Om, som jag antager, du sänder mig fullmakt att handla å dina vägnar i hela denna affär, skall jag omedelbart ge Haggerston förhållningsorder angående tillförsäkrandet av en ordentlig livränta åt Lydia. Du kommer inte att få den ringaste anledning att återvända till staden, stanna du därför lugnt på
