om saken mera. Huvudändamålet med hans brev var att underrätta dem om att mr Wickham beslutat lämna lantvärnet.
»Det var min bestämda önskan, tillade han, att
han skulle göra det, så snart det blivit beslutat, att
han skulle gifta sig. Och jag förmodar, att du delar
min åsikt, att en förflyttning från denna kår är högst
önskvärd både för hans egen och din dotters
skull. Det är mr Wickhams avsikt att söka inträde
i den stående armén, och bland hans förra vänner
är det ännu några, som ha både vilja och förmåga
att bistå honom. Han har fått löfte om en
fänrikstjänst i general —s’ regemente, som nu är förlagt i
norra England. Det är fördelaktigt, att han blir
stationerad så långt från denna del av landet. Han
inger ganska goda förhoppningar, och jag hoppas,
att de båda skola bli försiktigare i en annan
omgivning, där det är av vikt för dessa att upprätthålla
sitt goda namn och rykte. Jag har skrivit till överste
Forster för att underrätta honom om de mått och
steg, vi vidtagit, och för att bedja honom
tillfredsställa mr Wickhams många fordringsägare i och
omkring Brighton med löfte om snar betalning, för
vilken jag ansvarar. Och vill du göra dig det
besväret att framföra liknande försäkringar till hans
fordringsägare i Meryton, på vilka jag skall vidfoga en
förteckning i enlighet med de upplysningar, han
meddelat mig? Han har uppgivit alla sina skulder; jag
hoppas, att han inte har lurat oss. Allt skall bli
klarerat på en vecka, och sedan skola de bege sig
