s. k. »faktor» eller kommissionär för bergslagsalster m. m., hvilken också mycket bidragit till de vackra trädplanteringarna vid vägarne. En man som mycket verkat för den ofvan nämnda jernvägsanläggningen är med. d:r Dillner på Rommehed.
Denna jernväg varder sannolikt af stort gagn icke blott för Dalarne, utan äfven för många andra orter, bland hvilka man i främsta rummet torde få sätta Stockholm. Från Borlänge, en punkt vid den nya Bergslagernas bana och Dalelfven (något öfver 2 mil från Falun), är det med sist nämnda bana till Falun och sedan öfver Storvik på Gefle—Dala-banan samt Krylbo och Upsala till Stockholm nära 27½ mil och öfver Gefle ungefär lika långt, men med Borlänge—Krylbo-banan (södra Dalarnes jernväg) endast något öfver 21 mil. Genom denna jernvägsförbindelse förkortas sålunda vägen mellan Dalarne och hufvudstaden med nära 6½ mil, man får omedelbar förbindelse mellan Siljans-dalen och Stockholm i samma riktning hvaruti Dalarnes handelsväg sedan gammalt gått, och hufvudstaden behåller sitt gamla handelsområde ät detta håll.
Orten har sannolikt en stor framtid för sig. Hvilket lif skall ej här uppstå sedan man från Stora Tuna kan komma på jernväg till Falun och vidare på Gefle—Dala-banan samt ännu längre norr ut, likaledes med jernbana nedåt Ludvika och alla trakter söder ut samt ej behöfver lemna sin jernvägsvagn förr än man hunnit Göteborg, under det man å andra sidan kan lika beqvämt och ännu hastigare resa öfver Säter, Hedemora och Krylbo till Stockholm.
Att orten är lämplig för storslöjds-anläggningar kan också lätt inses. Den mest betydande icke blott i denna nejd, utan ock i många andra nejder i Sverige, är Domnarfvets jernverk. Det är ännu under byggnad, men af hvad som redan är färdigt kan man finna huru storartadt det hela är ämnadt. Verket ligger
