Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/138

Ibland andra / så hafwom wij här Enebäär/ uthi största Öfwerflödh/ oanseedt wij them icke så brwkom til Spijs/ så hafwe the doch stora Nyttigheter medh sigh. Hwar aff synes Naturens synnerligha provision och Försichtigheet/ som icke mindre gifwer oss/ som här i the kalla Landzendar boo/ och offtast qwällias medh kalla Siukdomar/ therföre tienlige och upwärmade Medel/ än han gifwer them som uthi the hitzige Orter wistas/ och meer äre hitzige Kranckheter underkastade/ kylande Medel: Och thet uppå sina wissa tijdher; at then tijdhen om Sommaren/ när hitzigast Lufft är/ och therföre mäst hitzige Siukdomar gå i swangh/ så komma och Kirssebäär/ Krikon/ Plomon/ etc. och ander kylande Frucht. Moot Wintren eller om Hösten/ så blifwa Enebäär mogne; hwar utaff man Spiritum, Olia/ Latwerg och åtskilligh Medel anrätter/ Kroppen i then bistra Winterkölden til at upwärma. Man skal them intet therföre förachta/ fast the här ey rare äre. The hafwa fast fleere Dygder än någhon annan Frucht som oss hijt föres. Och effter the aff Naturen äre hitzige/ brwkas the ock mäst i the Kranckheter/ som förorsakas aff Köld. The stärckia mächta wäl Hiernan/ at alla bådhe utwhärtes och inwärtes Sinnen kunna bättre göra sitt Kall/ synnerligh Minnet och Synen. Äre godhe för Slagh eller Rörelse/ Senedragh och Lemmars bäfwande: Styckia Magan/ hielpa at Spijsen bättre kan försmältas; the äre en synnerligh ting emot Watusoot och Colic, the drijfwa Wädret/ Urin och Steenen. Några weet iagh som hafwa libererat sigh ifrån Steenen/ när the een tijdh hafwa Enebäär på effterföljande sätt brwkat. The läggia them först några Nätter uthi Wijn eller Brännewijn/