förqwäffia så Dambet/ som pläger upstijgha/ och göra Qwinfolcken röda i Ansichtet. Eliest äre thet ett synnerligit Medel til at förekomma Steenen.
Så fins ock annor Frucht/ hwilken wäl uthan på hafwer tunt Skaal/ men inn-uthi äre hårda Steenar/ såsom Kirssbäär/ Krikon/ Plomon.
Kirssebäär äre åtskillighe aff Färgan/ Naturen och Smaken. Man finner hwijta/ röda och swartachtige/ och utaff them somblige söta/ somblige swra. The swra hafwa en kylande Krafft; hwarföre läskia the Magans/ Leffrens och Niwrarnes Hetta/ släckia Torsten/ gifwa Maatlust och temligh godh Safft aff sigh/ som uthi Magan ey så snart fördärfwas som then ther aff the söta kommer. Blifwa för then skull bland the bästa Fruchter räkande. Aff the swarta distilleras ett Watn/ som är för Slagh mächta tienlighit. Utaff the stora/ them man kallar Moreller/ görs ett slags Wijn/ som brwkas til at styrckia Magan och Hiertat. Och är thet krafftighare och liuflighare/ när the stötas sunder medh Steenar och Kärnar/ förr än Wijnet ther på gutit blifwer.
Plomon äre ock mångahanda: Söte/ swre/ tröge/ somblige hafwa en förmengd Smak. The hafwa ock åtskillighe Färgor/ och finnes swarte/ blå/ grönachtighe/ gwlachtige/ rödachtige/ them wij kalla Krykon: Alle äre the kalla och fuchtige. The äre ey hårda at försmältas/ gifwa myckin Öfwerflödigheet/ och laxera Lijfwet. The långe och the man ungerska kallar/ äre the bäste: Hwilke uptrockas och hijt til oss föras/ the föda bättre. Men then en blödigh Maga hafwer/ motte them ey myckit brwka/ ty the göra honom slapp.
