Oliwer wäxa här ey/ uthan föras hijt ifrån andra Land insyltade. The stärckia Magan/ uthtorcka then öfwerflödighe Wätskan/ göra Maatlust/ men the äre sielff hårda til förtäras/ och gifwa litet Födzel.
Utaff heel mogna Oliver blifwer Olia uthpressat/ hwilken gifwer temperat Födzel; Hwarföre blifwer hon brwkat på åtskilligh slags Spijs/ synnerligen Salat/ til at thess Råheet/ samt skadeliga qualiteter förtaga.
Om Sucker/ åtskilligh slaghs Specerij och Salt/ ther medh man allahanda slags Spijs kryddar och tilredher.
CAP. VII.
Thet är uthi wårt Land en godh och brukeligh sedher/
At man åtskilligh spijs medh Specerij tillredher:
Medh Sucker och Caneel/ Muskåt och Ingefär/
Medh Pepar och Saffran/ man Maten här förtäär.
Ther til och Näglikor så ock Muskåteblomma/
Wäl kunna myckit ondt i Spijsen förekomma:
Doch sägher iagh försan/ at intet aff thet alt/
Man mindre mista kan/ än som thet ädle Salt.
Salt är en ädel ting/ thet moste alt förwara/
Hwad hwij til Liffz uphåld i Wisthwsen mon spara/
Friskt Kött/ Fläsk eller Fisk/ the hafwa alla then art/
Ther the ey saltadt blij/ fördärfwas the fast snart.
Om tu up på titt Bord/ Salt sättia och förgäter/
Förskt/ hwad som hälst thet är medh godh smak tu ey äter.
En Kock föruthan Salt/ ey wända kan sin hand/
At göra tigh en Rätt/ som lyfter wäl tin Tand.
