Mäst alla oskälighe Creatur the hafwa then inplantade arten/ at the sigh widh en slaghs Spijs hålla/ och andre slaghs skyy och förachta. The som sitt uphälle aff Jordennes gröda hafwa/ som aff Grääs/ Halm/ Rötter och frucht/ the hålla sigh ifrån Kött: Och the som sigh medh Kött födha/ trachta ock alt ther effter/ Jordennes grödha låtandes bestå/ såsom Wargar/ etc. Ty synes Menniskian fast glupligare wara än som någhon Wargh/ i thet hon låter sin Tand lysta/ icke allenast åth allahanda slaghs Kött; uthan och åht alt annat hwad som på Marken finnes/ i Lufften ock Siön sigh rörer ock ätbart är. Hwarföre och Grillus, en aff Ulyssis Gesällar (hwilken fingeras skola wara aff Circe uthi itt Swijn förwandlat) högelighen prijsar the oskälighe Diwrs art för sin Mästare/ hwilken wille honom til en Menniskia igen förwandla; och uphögde theras Natur för förbemälte orsakers skull/ widt öfwer Menniskian.
Thet är wäl klart/ at i förste werldzens tijdh/ hafwer Menniskian hafft sin Födha aff Jordennes gröda och frucht. Som wij hafwom aff Skapelzens Historia 1. Capitel 29. Värs/ til at see/ ther Gudh han sägher: Sij/ iagh hafwer gifwit edher allahanda Örter som Fröö hafwa/ och allahanda fruchtsam Trää/ och Trää som Fröö hafwa i sigh sielff/ edher til Maat. Men när Menniskian först hafwer begynt at äta Kött/ blifwer aff åtskillige/ åtskilligt dömt. Somblighe mena at Menniskian för Syndafallet/ intet annat skuklle hafwa ätit än Frucht och Örter. Somblige hålla före/ at thet ey stoort hafwer warit i brwk för Syndaflodhen. En part äre i then meeningen/ at Menniskian först fritt begynte at at äta Kött/ när
