som stort förslår: Ock är Miölk fögha annat/ än som förandrat Blodh/ och aff Jwren til en hwijt Färga bracht: hon är temperat, eller något kallare och fuchtigare än som sielfwe Blodhet: gifwer fast bättre och meer Födzel/ än någhon annan Supan-maat/ ty är hon och hoos allahanda slaghs Folck i stoort brwk. Miölken är sundare eller osundare/ effter som Diwret ther aff hon målkas/ är Constituerat til och hafwer sitt fodher; Hwilket är orsaken at Smör och Oost bättre är på then ena orten än som then andra.
Uthi Miölken finner man treggehanda slaghs deelar; Smör/ Wassla och Oost. Smör är warmt och fuchtigt/ Wasslan watu och Saltachtigh/ Oosten tårr och Jordachtigh aff Naturen. Hwilke tree deelar i all Diwrs Miölk är äwen ens. Koomiölk gifwer mäst Smör/ Fåårmiölk gifwer meer Oost/ och Getemiölk är så mitt emillan; Miölk som hafwer en liuffligh rök/ söt smak/ hwijt färgha är icke för tunn eller tiock aff Gestaltet/ gifwer godt Födzel/ är lätt til at förtäras/ gör kroppen feet/ är för then skull en heel beqwemligh Spijs för them som kroppen swinner och blifwer magher; hälst Geetemiölk/ hwilken warm som hon aff Speenan kommer/ drucken/ i Twinsoot/ stort 'commenderas. Och lijka som hon i Maghan lättlighen försmältas/ så fördärfwas hon ock snart i oreena Kroppar. Kommer hon i en kall Magha/ Surnar hon gärna/ i en heet löpner hon eller wändes i Galla/ och gör så åtskillighe plåghor: Hwarföre förbiudes them och rättelighen Miölk/ som hafwa wärck i Hufwudet/ Feber, och slemma ögon/ eller förstoppat Läfwer/ Miälte och Niurar.
