Doch the som Wijnets art förfara rättligh wilja/
The skola gott från ondt på thetta sättet skillja:
The qualiteter fäm/ gott Wijn thet hafwa bör;
Godh Consistentz, rök/ smak samt ålder och Colör.
Ther hoos så är ock gott man märcker och besinner/
Hwad Complexion och Art en hoos sigh sielff befinner:
Then ena bringer Wijn i Kranckheet/ qwal och pijn;
En ann thet wara kan een krafftigh Medicin.
Wijn är en Safft/ uhr Wijndrufwan prässad/ och genom tilbörligh fermentation clarificerad blifwin. Och oansedt/ åtskillige meningar falla ther om/ hwilken thet maneret skulle hafwa först upfunnit: Så hafwom wij doch efterrättelse aff then H. Skrifft/ huru Noach effter Syndefloden hafwer Wijnqwistar planterat, och hafwer sunnerlighit sätt upfunnit them til at sköta och rychta; hwarföre han ock en Wijngårdzman kallat warder.
Thenna ny uthprässade Safften/ är Maghan förswår/ gifwer myckit wädher aff sigh och andra orenligheter/ hwarföre är thet nödigt at han fermnnteras och görst/ hwarigenom thesse orenligheter honom affgå och affsöndras/ at han sedhan blifwer en liufligh och beqwemligh drick/ Menniskiones Lekamen til at nära och stärkia. Then Safften som nyprässad är/ och ännu sina orenligheter ey afflagt hafwer/ blifwer Must kallat/ hwilken är en drick som meer liufligh än hälsoam är: Ty han pläghar offta myckit ondt åstad komma.
Och är all slaghs Wijn aff alla skattat för at wara hitzigt; men om thet ther hoos skal hafwa en fuchtande eller tårkande krafft/ komma the icke öfwerens om. Doch
