tyckies the hafwa bättre skääl som säya/ at Wijnet tillijka medh sin upwärmande Krafft/ torckar ock så ther hoos. Hwarföre seer man ock/ hoos the gambla hafwer warit i brwk/ at the dricka Wijnet medh Watn/ at Kroppen och Blodhet aff Wijnet ey skulle förhettat och förtårckat blifwer: Såsom i Frankrijket ock andra hitzige Länder ännu brukligit är. För then skull prässa the ock i Italien Wijnet medh Watn/ then förtorkande krafften ther medh at förtagha/ och itt sådant förmängt Wijn/ må wäl kallas warmt och fuchgigt til qualiteter. Och jw meera Watn som ett Wijn fördragha kan/ för än thet sigh ther aff förandrar/ jw större upwärmande och förtorkande Krafft hafwer thet.
Wijnet är til krafften åtskilligt/ 1. på Landskapens wägna ther uthi Drufwan wäxer: Sompt är Grækiskt/ Ungerskt/ Spanst/ Renst/ etc. 2. utaff Consistentzen, sompt är tiockt/ sompt tunt 3. aff Färghan/ sompt är Rödt/ sompt Hwitt/ etc. 4. aff Röken/ sompt hafwer en liuffligh Rök/ sompt ingen. 5. aff Smaken/ sompt är Sött/ sompt Swrt. 6. aff Åldren/ sompt är friskt/ som är gammalt.
1. Uppå Landzens artz wägna/ finner man stoor åtskillna på Win. Thet som wäxer i Grækland uppå then Öön Candia ock blifwer kallat Malvesir/ är mächta tienligt til at stärkia Maghan/ Hiertat och Kraffterne. Brukas thet för then skull för them som aff wanmächtighett kalla i beswimelser/ hälst i kalla och långwarige Krankheter. För samma orsaks skull pläghar man och antidoter ther medh tilreedha. Och är tiil achtandes/ at Malvesir är tweggehanda; ett sött/ hwilket på
