effter at that gemeenligh är någhot tiockachgigt/ så äro thet intet gått/ för them som hafwa en förstoppad och förhettat Lefwer. Wrångt eller Swrt Wijn/ hafwer under alla slags Wijn then minste Wärman/ skiuter sigh ey lätligh genm Ådrerne och skadar Bröstet: Thet bäste är thet/ som ey försött eller förswrt är.
5. Aff Färghan kan man om Wijnes art ey så stort döma/ som aff Smaken och Röken; Hwitt Wijn gifwer mindre Födzel och heeta aff sigh än thet som gwlachtigt är/ stärcker för then skulle thetta hraffterne meer.
Rött Wijn är gemenligh ey så hitzigt/ hälst thet bleekrödha; söker ey så myckit Hufwudet/ gifwer gott Blodh; och genom sin sammandragande krafft/ stärker Maghan och ståppar Bwkflusser. Men thet Brunröda eller Swartachtigare/ är tiockare aff Consistentzen, beswärar meer Hufwudet/ blifwer längre i Maghan/ gifwer gröffre Födzel/ förstoppar Miältan och Leffren/ och är bland the osundaste Wijnen/ hälst när thet blifwer gammalt.
6. På Åldrens wäghna skillier och Wijnet myckit åt. Nytt Wijn thet som ey wäl sigh satt hafwer/ blir i Lijfwet ey så snart fördeelat; förorsakar wäder/ förstoppelse och annat ondt. Gammalt Wijn/ som utaff åldren är starkare blifwet och icke försurnat/ thet stijgher meer i Hufwudet/ förheetar Blodhet/ och skadhar Senorne.
Aff alt thetta är wälk til döma/ hwilket Wijn aldrasundast är/ nemligen/ thet som intet är förtiåcke eller tunt/ ryker wäl/ hafwer een liufligh Smak och skön Färga. När sådant Wijn blifwer måtteligen drucket/ så
