fördrögde/ hafwer thet planterat/ och sedan til Franckrijket åth sijn Drottningh (hwar aff thet ther ock kallas Herbe de la Royne mere) samt andra högha Herrar/ för en stoor præsent öfwerskickat: hwilket är skeedt widh then tijdhen man skreff 1559.60.61. Aldraförst är thet wäl kommit ifrån Indien och then Öön Florida. Doch sedan genom Seglation, är thet i många Konungerijken kringfört. The Hispanier kalla thet Tobaco; somblige petum mas, hwilket säyes wara thet rätta Nampnet/ som thet hafwer på then Orten thet först är funnit.
Hwad thess art och temperament angår; så gifwer wäl then bijtande skarpheet medh/ at thet är hitzigt/ doch meer när thet är tiilreedt än som rååt/ thess föruthan så hafwer thet ock een förtorckande Krafft/ hwarigenom thet een sådan Slemmigheet uhr Hufwudet och Magan uthdragher. Och them som ther medh owaane äre/ kommer thet offta i Wanmächtigheet/ perturberar Kroppen och hälst Magan/ hwar utaff han moste gifwa ifrån sigh alt hwad han innanhols hafwer. Ther utaff hafwa ock somblige taghit Orsak/ at insundera Tabak uthi Wijn/ och dricka thet i åtskillige Febrib. at fordra Upkastningen ther medh. Men thet wil hafwa een starck Natur/ som thet skal kunna uthstå/ och är än tå intet uthan stoor Fahra til brwkandes. En part the tugga och thet/ i Podagel och annan torr Wärck/ ther medh at divertera then materien som til Lederne wil flyta: Hwilket wäl kan hafwa sijn Skääl/ om icke Magan ther igenom förmyckit Olempas.
Thet hafwer icke allenast Krafft til at fördeela och uthrensa sådana Oreenligheter/ uthan ock ther någhot Förgifft antingen pestilentialiskt eller anant i Lijfwet