hoos en Theologum och Philosophum moralem, til then Enda/ at Siälen skal medh allahanda loflige Dygder blifwa beprydd: Altså lender hon ock til en Medicum, i then Meening/ at Kroppen skal genom theras rätta Styrelse erhållas ifrån Siukdomar/ och widh sin Sundheet blifwa.
Aff daghelige Förfarenheten hafwer man til at see/ ehuru thesse Affecter, (som och passiones, eller animi perturbationes kallas) när the gå öfwer måttet; så komma the heela Kroppen i olagh; och thet igenom then store Gemeenskap/ som Kropp och Siäl hafwa til at byta sigh emellan både ondt och gott. Thet Theophrastus och wäl säger: At Siälen bringer wäl många Siukdomar i Kroppen til Hwsshyra; men thet bekommer doch henne sielff ey wäl: Ty när Kroppen förswaghat blifwer/ så kan hon ey fullkomlighen göra sina Wärck; moste så omsijdher i förtijdh tagha sitt Affskedh.
Man finner snart ingen Orsak/ hwarigenom Lekamen så snart och Ögonskijnlighen förandras/ som aff thesse Passioner: Seer man icke huru een Menniskia aff hastige tijender godhe eller onde/ icke allenast uthi sitt Ansichte; uthan ock heela Lekamen förandras/ såsom ock när hon i Hastigheet blifwer förskräckt.
Så blifwa ock Sinnetz Rörelser eller Affecter aff Kropsens Constituion foverade och offta upwäckte; som Horat. ock säger:
När Kroppen wäl ey stälter är/
Gemöthet ther om Wittnet bär/
Om thet wor' än så Sinnerijkt/
Så blijr thet doch fast jordiskt lijkt.
