7. Rätt Kärleek så och Wänskap godh/
Uthrotas uhr hans Sinn och Modh/
För orsaker fast ringa:
Ja ofta kan itt litet ord/
Then wänskap som heel fast war giordh/
Til högst owänskap bringa.
8. När som han Godz nogh hafwer fått/
Han pråler fast och förer ståt/
Sin Wänner han förachtar:
Hans högmodh wäxer meer och meer/
Han ey en gång tilbaka seer.
För fall han sigh ey wachtar.
9. Lägs honom och stoor Rijkdom til/
Han ängstas och meer hafwa wil/
Han stadigt ther på ligger.
Han Sofwa kan slätt ingen Natt/
Ju meer förökas mon hans Skatt/
Ju mindre är han trygger.
10. Han fruchtar fast at någhon Tyff/
För Godzet skadha skal hans Lijff/
Och thet från honom röfwa/
Om någhot aff hans Godz förgåås/
Hau häfftigt suckar hårdt och blås/
Han stadigt går bedröfwat.
11. Hwij skal han tå ey hafwa Sårgh/
Hans Mammon godh och fasta Bårgh/
Han skadha haar undfånget:
Han weet ey hwad han tiltaa skal/
Han kommen är uppå högst fall/
I thet at så är gånget.
12. Blir hans Amour til en upwächt/
Föruthan sorgh blijr han ey slächt:
Han icke thet betänkcer/
At offta fast kan enom skee
Til godha/ thet som nu gör wee/
En ängstar och så kränker.
Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/227
Den här sidan har korrekturlästs