Wil han en Krigzman blij/ så kan han offta må;
Ther han ey hafwer Plögt/ ey heller monde Såå.
Om och hans Sinne ey/ til Krigsmansstånd mon wara/
Han trygger offta är/ ther ann måst uthstå fahra:
Om han sitt Godz til Siös/ mon wågha widt och tidt/
Tänck medh hwad Godz kan Siön/ ens hierta göra blidt.
Om han medh Skipzpart sin profit och winst stoor winner
Han glader lefwa kan/ mång Slächt och Wenner finner:
Förlorar han altijdh/ han blijr en stadigh man/
Förachtar werldzens Godz/ ett ewigt sökia kan.
Om han och ächta stånd/ at wara gott besinner/
Hwar får man större frögd än som hoos karska Qwinner:
Om och at blij alleen/ hans sinne faller på/
Så är han uthan sårgh/ ehwart han reesa må.
Om honom ächta Sängh/ haar gifwit Barn och Blomma/
Aff them han seer thet Lijff/ han dödher skal bekomma:
Om han i ächta stånd/ ey Lijffzfrucht blijfwer war/
Han kötzligh lust/ och en fast mindre umsorgh haar.
Taar han en Hustru skön/ hwad sötare kan wara?
Han sinn Contentement thes större mon förfara:
Är hon och icke skön/ han seer ey ther uppå/
I mörkret meenar man/ all Kattor wara grå.
Får han een Hustru rijk/ hwad kan han meer begära/
På Hustruns Arfwegodz/ man lustigt kan förtära/
Haar hon och ringa Godz/ och boohagzting tilbracht/
Sin man hon wördar meer/ och haar i större acht.
Haar hon och någhot läst/ och klook är aff förstånde/
At förestår sitt hws/ haar man tå mindre wånde:
Om hon sin eghen saak/ och icke meer förstår/
I fridh föruthan twist/ i hwset alt til går.
Hwad meer än någhon ung/ tå är hans bäste tijdher/
Han haar tå ijdel frögd/ och lust på alla sijdher:
Om han än åldrigh blijr/ och Kämbar sin grå Håår/
Aff Yngre han tå rätt sin ähre-wyrdning får.
Så är thet fåfängt wärck/ at man sigh dödhen önskar;
Tå lyckan fins ej blijdh och sigh ey stadigt grönskar;
Tu träd uthi titt Kall/ och dragh til Gudh starckt hopp/
Har tu bekommit fall/ hon kan tigh hielopa opp.
Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/252
Den här sidan har korrekturlästs
