Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/300

Den här sidan har korrekturlästs

Orspråket: Der tugendreich ist wolgeborn/ Ohn tugend Adel ist verlorn/ Wer tugendsam und tappfer ist/ Genugsam der geadelt ist. Och såsom Ordspråket lyder på swenska:

En Ädelmann thet wäl står an/
At han för andra någhot kan.

Hwarföre swarade och Keyser Maximilianus then första/ enom Rijk/ som war mächta importun til at anhålla om Adelskap/ säyandes: Dygden gör en ädel/ then kan iagh ingen gifwa/ uthan en moste hafwa henne medh sigh. Thenne Dygden/ igenom hwilken man sigh rätt Adelskap förwärfwar/ låter sigh see hoos them som antingen hafwa bracht sina Studier så högt/ at the genom them sin Öfwerheet och Fädernesland någhon synnerligh tienst hafwa giort/ och än göra kunna: Eller ock them som genom sin Tapperheet i Krijgh hafwa hulpit til at nidherläggia Fienden/ och i Fäderneslandsens Defension någhot manlighit stycke inlagt hafwa. Hwarföre säger Poëten: Sunt duo quæ faciunt, ut quis sit nobilis, Ars, Mars: Major ab arte venit gloria, marte minor.

Så äre ocke somblige/ som sielfwe ey stoort winnläggia sigh om Dygd/ ther medh theras rätta Adelstånd kan underhållit blifwa/ eller weeta hoos sigh sielfwe någhot ädelt eller berömlighit meer än hoos en Gemeen kan finnas/ ja kan skee mindre/ uthan the påcka på sine döde Föräldrars Bedriffter/ och förhäfwa sigh ther aff högt öfwer andra/ som om alla Dygder sig winnläggia/ och til then staten ey komne äre. Och then som medh sina Dygder icke trädher uthi sina Föräldrars Footspår/ hwafwer fast större Skam ther aff/ at han aff sin Härkomst sigh berömmer/